3.5 Sikt och sikttriangeln

 

 

 

 

 

 

 

Flera olika faktorer avgör vilka siktsträckor som är lämpliga i olika situationer.

Vägledning finns i VGU, Vägars och gators utformning. Dessa riktlinjer är emellertid lämpade i första hand för det statliga vägnätet.

I Sveriges kommuners och regioners (SKR) skrift ”Klipp häcken” finns riktlinjer som är mer anpassade efter ett finmaskigt kommunalt vägnät. Utgångspunkten i kommunens planering av gator är att en väg eller gata alltid ska utformas så att den åtminstone medger kontinuerlig stoppsikt i den specifika situationen. En trafikant, i lämplig hastighet, ska alltså ha så god sikt att han eller hon hinner uppfatta ett hinder och stanna innan en kollision uppstår. Dimensionerande siktmått skiljer sig för olika trafikslag och det är viktigt att ta hänsyn till dessa för att en trygg och säker trafikmiljö ska kunna skapas.

 

Detta gäller i Sundsvall:

• Sikt i korsning ska normalt utgå från dubbelriktad trafik.
• Inom siktområdet får inget som skymmer sikten finnas. Till det som skymmer sikten räknas det som har en höjd över 0,8 meter över körbanan (0,7 m över trottoaren) som t ex mur, häck, räcke, staket, träd, byggnad. Lutningar i gatumiljön kan påverka höjden och kan ibland behöva anpassas utifrån platsens förutsättning.
• Vägmärken får placeras inom siktområdet men måste placeras så att det inte blir siktskymmande. Läs mer under Vägmärken och vägmarkering
• Träd kan vara siktskymmande men enstaka träd kan få finnas inom siktområdet. De ska då placeras så att trafikanten med viss anpassning och försiktighet ändå kan uppmärksamma inkommande trafik.
• Cyklisternas dimensionerade hastighet ska vara 30 km/tim.